En klump i magen!

Idag efter lämning av barnen på skolan/dagis träffade jag en bonusmamma till en av tjejerna i Tindras klass! Hon berättade att hennes bonusdotter hade varit jätteledsen igår och att hon aldrig följde med/tog hem kompisar medans hennes syskon gör det.
Så bonusmamman hade pratat med fröken imorse om att hon misstänkte ett utanförskap i skolan.
Som tur är så har Tindra världens bästa och mest engagerade fröken som tar tag iallt, så idag ska hon ta ett snack med tjejerna i klassen!
Och jag kommer att prata med Tindra om hur den här tjejen känner sig och se till att de låter henne vara med i leken!
Och så kom jag och bonusmamman överens om att Tindras klasskompis ska följa med oss hem imorgon efter skolan!

Det gör så ont i hjärtat när man hör att någon blir utanför eller mobbad det får bara inte ske!
Och det är ju våran uppgift som vuxna att inte blunda för det!
Jag tror att det är väldigt typiskt tjejer att dela upp sig två och två och är det då ex vis 13 st i en klass så har en otur och blir utanför!
Jag försöker att uppmuntra Tindra att leka med olika så att hon inte blir så beroende av en enda men, men det är inte alltid så lätt...

Ibland får jag även påminna mig själv om att man inte behöver älska alla men däremot
respektera alla och det försöker jag även att lära barnen!

Jag måste även tillägga att jag blir så glad av att det finns så engagerade
bonusföräldrar som ex vis den här bonusmamman som tog tag i "skolproblemet" direkt!

En ros till er alla fina bonusföräldrar...
Och ris till alla mobbare...